Müsli forts.

På mitt spörsmål angående varför müsli står med i SAOL fick jag följande svar från en språkhandläggare på Svenska Akademien:

Müsli stavas så för att det är ett tyskt lånord och vi har ju egentligen inte ü i det svenska alfabetet.

Själva ”produkten” müsli har schweiziskt ursprung.  Mus på (schweizer) tyska och avser  ‘mos’, Detta mos + en diminutivändelse (som gör något mindre) blir  då Müsli på schweizertyska, och det här ”krosset” eller den ”stötta massan’  är alltså vad vi kan ha på filen.

Visst skulle man kunna skriva mysli på svenska, och det görs också. Ett problem kan då vara att varumärken och reklam och sådant vill ha ”sin” form, och då är det den skriftbilden konsumenten sedan bär med sig, vare sig han/hon vill det eller inte.

Ska jag vara ärlig är jag inte speciellt förtjust i argumentationen. Vanligtvis föredrar jag deskriptiv språkvård framför normerande, men i det här fallet har man valt att ta in ett ord med en bokstav som inte finns i det svenska alfabetet, vilket på något vis känns som ett övertramp. Det finns många andra utländska ord med diakritiska tecken som har genomgått ett ortografiskt klädbyte och fått en svensk språkdräkt innan det intagits i ordlistorna, vad gör müsli så speciellt?

Ett svar på “Müsli forts.”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *