Veckans vokabel 76: Termometer

I ett samtal mellan två klasskamrater för ett tag sedan, började en av dem (hädanefter talare 1) prata om sin hemmavarande temperaturmätare. Utan reaktion på ordvalet fortsatte samtalspartnern (talare 2) samtalet med att själv tala om sin temperaturmätare. För att bekräfta att mitt dittillslevda liv inte levts lögnbaserat, kände jag mig nödgad att bryta in: ”Ni menar termometer?”.

Jag misstänker att det inträffade inte var en normlucka, utan ett fal av konvergerande talackommodation. Ackommodation är när en talare anpassar sitt beteende efter hur samtalspartnern agerar. Den här anpassningen kan vara konvergerande eller divergerande. Konvergerande ackommodation är när en talare närmar sitt beteende till samtalspartnerns, och sker när hen tycker om sin samtalspartner, ser upp till den eller kanske vill sälja en dyr tv. Detta kan ta sig uttryck i att den konvergerande parten omedvetet efterliknar den andres kroppsspråk, plockar upp satsmelodin i samtalspartnerns dialekt eller kanske använder samma ord som samtalspartnern. Divergerande ackommodation är helt enkelt motsatsen; när talaren fjärmar sitt beteende från samtalspartnern.

Då ordet termometer måste anses vara lexikalt allmängods1, håller jag det som föga troligt att varken talare 1 eller 2 känner till det. Jag misstänker att talare 1 helt enkelt inte kom på ordet termometer, och istället använde den beskrivande beteckning som låg närmast till hands2. Att varken talare 1 eller 2 hittade denna beteckning kan vara prov på någon form av simultan afasi. Eller – kanske eventuellt måhända mer troligt – använde talare 2 sin samtalspartners ord för att närma sig hen; att rätta någons språkbruk är ofta en ansiktshotande handling, och alltså inget att rekommendera för den som försöker vinna sin samtalspartners tillgivenhet.

Det som föranledde föreliggande blogginlägg var att jag såg ordet temperaturmätare användas i sociala medier härom dagen. Detta fick  mig att fundera över om temperaturmätaren brer ut sig på termometerns bekostnad. I Språkbankens presskorpusar är det svårt att dra någon slutsats: användningen av både termometer och temperaturmätare tycks fluktuera något från år till år. Men om så är fallet kanske det har att göra med digitaliserandet av termometern – att de klassiska avlånga glastermometrarna är utrotningshotade. Vi blir kanske mindre benägna att använda ordet termometer om en digital mackapär som utseendemässigt avviker avsevärt från vår prototypbild, även om funktionaliteten är densamma.


1 Ordet termometer får 793 träffar i Språkbankens textsamling, mot 89 för temperaturmätare; dessutom fick jag 5,5 gånger fler träffar för termometer vid en Googlesökning.

2 Ordet temperaturmätare finns i språkbruket, och tycks delvis fungera som ett paraplybegrepp för olika sorters apparater som mäter temperatur.

Det här inlägget postades i Veckans vokabel och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Veckans vokabel 76: Termometer

  1. Anders Lotsson skriver:

    Jag tror att du kommer nära lösningen i slutet. Jag tror att många förknippar ”termometer” med något som hänger på väggen och som man tittar på för att direkt få se hur varmt eller kallt det är. Den kan vara digital – det är inte det viktiga. En ”temperaturmätare” däremot är kanske givare till en värmepanna eller skyddar en bilmotor från överhettning.

    • Erik skriver:

      I de fallen du lägger fram skulle jag nog också kunna tänka mig att använda temperaturmätare — det låter som ett mer passande uttryck för avancerad teknik. Dock är det de gånger då detta ord betecknar den vanliga vägghängande termometern som förbryllar mig; det var trots allt om denna tingest som talare 1 och 2 ovan talade om.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>