Kategoriarkiv: Andras ord

Det mesta värt att sägas har sagts elegantare än vad jag i all min blygsamhet någonsin kan formulera. Ord är till för att brukas.

En ”livlig diskussion” bland ortnamnsforskare

”Trots en livlig diskussion om vad ortnamnselementet i fråga [d.v.s. -sta(d)] ursprungligen betecknat föreligger ännu ingen förklaring som vunnit allmän uppslutning.” Från Språken i Sverige, s. 82.

Jag försöker föreställa mig en ”livlig diskussion” mellan förbannade ortnamnsforskare:

– Det kommer från fornnordiskans ord för ‘plats, ställe’, hur fan kan du tro något annat, Hellan?
– För helvete Lasse, det är ju en ideell redukt av olika urnordiska appellativa sammansättningar, det ser ju ta mig tusen ett dagisbarn.
– Grabbar, sluta bråka. Ni har fel båda två. det är ju givet att det kan härledas till det fornnordiska substantivet för ‘kant på väv’.
– Håll käften Bengan, du kan ju ingenting.

FacebookTwitterGoogle+

Hämmat skrivande

Som vanligt när man läser något på Wikipedia finns det viss risk för att man slussas vidare till en annan lika intressant artikel. Så hände mig i förgår, då jag försökte hitta upphovsmannen till ett visst citat och istället fann mig förförd av en annan artikel om en verbfri roman.

När jag läste om de tunga bojor författaren frivilligt iklätt sig blev jag fascinerad. Min första tanke var att denna begränsning måste vara en enorm belastning. Efterhand började jag se en annan sida: från att ha kunnat skriva vad som helst hur som helst, för författaren en struktur att anpassa sig efter. I den här strukturen kunde han sen förhålla sig till sitt skrivande på ett nytt sätt, och på så vis bryta gamla mönster. Lite som att välja film: Har man tillgång till hela utbudet blir det omöjligt att välja, och risken att man istället väljer en film man har sett förut och vet är bra blir större. Har man däremot blott ett fåtal att välja bland blir beslutet lättare.

Det här begränsade skrivandet kallas på engelska ”constrained writing”, om det finns en svensk motsvarighet till uttrycket kan jag inte finna det, så låt oss kalla det hämmat skrivande. När jag klickar mig vidare bland Wikipedias upplysande artiklar, visade det sig finnas en uppsjö av hämningar som en skribent kan påtvinga sin penna. Rim och olika versmått är uppenbar och jättebra exempel, de presenterar regler som kan fungera som en kreativitetskatalysator.

Hur som helst tänkte jag se om jag inte kan ta och kompilera ett par inlägg om några olika sådana härbegränsningar. Först ut är lipogram.

FacebookTwitterGoogle+

Om att skriva kort

”If I had more time I would have written a shorter letter.”

”Hade jag haft mer tid hade jag skrivit ett kortare brev.”

Citatet ovan sammanfattar ganska bra vad en välskriven text är för mig: kort och koncis. För att göra en text så kort och tydlig som möjligt krävs det mycket eftertanke, vilket kräver såväl tid som ansträngning. Samma tanke, annat fokus: ett vykort bör inte skrivas i en handvändning.

Tillbaka till citatet. Vem var först med att yttra denna humoristiska tanke? Ernest Hemingway, Voltaire, Mark Twain, Albert Einstein och – givetvis – Oscar Wilde är blott några av alla dem som tillskrivs briljansen. Kanske är det Cicero som någon påstår? Det är väldigt vanligt att aforismer av detta slag tillskrivs bortgångna vältalare. Ska man till exempel tro citatsidor på internet är Oscar Wilde källan till mer eller mindre allt kvickt som någonsin sagt (visst var han en genial konversatör, sin samtids största, men det finns gränser). Därför är en smula källkritik nyttig vid jakten på källan bakom ett bevingat ord.

FacebookTwitterGoogle+

Andras ord: Torgny Lindgren

”Själslivet, menade Platon enligt doktor Ahlberg, sade förskollärare Bergqvist, är det enda verkliga och egentliga livet.” Från Pölsan.

En intelligent drift med referat av Torgny Lindgren. Citatet ovan är ett väldigt otympligt sätt att referera på, något författaren utnyttjar väldigt väl. Varje gång en tolkning av någons ord genomförs förvrängs den ursprungliga betydelsen i någon grad, varför man inom akademin helst vill gå till ursprungskällan utan förvanskande andra- och tredjehandskällor.

FacebookTwitterGoogle+

Andras ord: Jorge Luis Borges

”… speglar och samlag är avskyvärda eftersom de ökar människors antal.” Från Tlön, Uqbar, Orbis Tertius i novellsamlingen Fiktioner.

Jorge Luis Borges citerar en fiktiv person med en smått misantropisk läggning. Intressant författare med intressanta litterära prestationer. Novellsamlingen Fiktioner, som det här citatet härrör från, innehåller många speciella historier, många med ett metaperspektiv: människor som skriver en bok, läser en bok, lever i en dröm med mera. Ett intressant faktum är att författaren (bortsett från tre år som spenderades i ett misslyckat äktenskap) bodde i sitt pojkrum hemma hos sin mor tills han var 76 år, då hon gick bort 99 år gammal.

Om detta hade varit en litteraturrecension hade jag påpekat att alla hans noveller inte alltid är helt övertygande, men då detta inlägg inte är av förut nämnda slag ska jag stilla förtiga denna kritik. Denne man betraktas av många som ett litterärt geni med originella perspektiv, en åsikt som jag måste säga att jag delar. Oavsett vilket har Jorge Luis Borges för mig bistått med både intressant och inspirerande läsning.

FacebookTwitterGoogle+

Andras ord: Peter Trudgill

”It is normal in linguistics to use the term ‘borrow’ even though there is of course no intention of ever giving the word back.” Från Sociolingustics: An introduction to language and society, 2000.

Professor Peter Trudgill skämtar till det lite i sociolingvistikens spännande värld. Sociolingvistiken utforskar språk som en kulturell och social företeelse. Forskare undersöker dialekter och sociolekter, det vill säga hur människor talar olika beroende på geografisk spridning respektive social dito. Människors attityder till språk och dialekter kartläggs, och förklaringar till varför vissa drag är fula försöks nås (förenklat: din dialekt är finast, dialekten i närheten är fulast, sen blir dialekterna finare ju längre bort de är).

Att min favoritprofessor Lars-Gunnar Anderssons bok Fult språk var översatt till engelska var ingen nyhet för mig, men enligt förordet till Sociolinguistics är Bad language (som den engelska titeln givetvis är) författad tillsammans med Peter Trudgill, vilket var en positiv överraskning. Nackdelen är att jag nu måste läsa hela bokjäveln …

FacebookTwitterGoogle+

Andras ord: Svenska Akademien

‎”När en vara eller present överlämnas används ‘varsågod’ (till flera ‘varsågoda’) som besvaras med ‘tack’, ‘tack ska du ha’, ‘tack så mycket’, ‘tackar (som) tackar’ (m.fl. varianter).” Från Svenska Akademiens språklära, 2004.

Det är skönt att Svenska Akademien har koll på vanligt hyfs och sunt förnuft.

FacebookTwitterGoogle+

Andras ord: Lars-Gunnar Andersson

”Allt man kan sätta -fan och -jävel efter är substantiv. Allt man kan sätta skit- framför är adjektiv. Undantag: skit-gubbe och skit-kärring. Allt annat är verb.” Från Fult språk, 2004.

Lars-Gunnar Andersson citerar ”en tämligen desillusionerad svensklärare” och dennes sätt att underlätta i ordklassernas virriga värld. Lars-Gunnar Andersson är (en trevlig) professor i modern svenska vid Göteborgs universitet och medverkar veckoligen i Språket i P1 där han svarar på lyssnarfrågor.

FacebookTwitterGoogle+