Etikettarkiv: andras ord

Andras ord: Torgny Lindgren

”Själslivet, menade Platon enligt doktor Ahlberg, sade förskollärare Bergqvist, är det enda verkliga och egentliga livet.” Från Pölsan.

En intelligent drift med referat av Torgny Lindgren. Citatet ovan är ett väldigt otympligt sätt att referera på, något författaren utnyttjar väldigt väl. Varje gång en tolkning av någons ord genomförs förvrängs den ursprungliga betydelsen i någon grad, varför man inom akademin helst vill gå till ursprungskällan utan förvanskande andra- och tredjehandskällor.

FacebookTwitterGoogle+

Andras ord: Jorge Luis Borges

”… speglar och samlag är avskyvärda eftersom de ökar människors antal.” Från Tlön, Uqbar, Orbis Tertius i novellsamlingen Fiktioner.

Jorge Luis Borges citerar en fiktiv person med en smått misantropisk läggning. Intressant författare med intressanta litterära prestationer. Novellsamlingen Fiktioner, som det här citatet härrör från, innehåller många speciella historier, många med ett metaperspektiv: människor som skriver en bok, läser en bok, lever i en dröm med mera. Ett intressant faktum är att författaren (bortsett från tre år som spenderades i ett misslyckat äktenskap) bodde i sitt pojkrum hemma hos sin mor tills han var 76 år, då hon gick bort 99 år gammal.

Om detta hade varit en litteraturrecension hade jag påpekat att alla hans noveller inte alltid är helt övertygande, men då detta inlägg inte är av förut nämnda slag ska jag stilla förtiga denna kritik. Denne man betraktas av många som ett litterärt geni med originella perspektiv, en åsikt som jag måste säga att jag delar. Oavsett vilket har Jorge Luis Borges för mig bistått med både intressant och inspirerande läsning.

FacebookTwitterGoogle+

Andras ord: Peter Trudgill

”It is normal in linguistics to use the term ‘borrow’ even though there is of course no intention of ever giving the word back.” Från Sociolingustics: An introduction to language and society, 2000.

Professor Peter Trudgill skämtar till det lite i sociolingvistikens spännande värld. Sociolingvistiken utforskar språk som en kulturell och social företeelse. Forskare undersöker dialekter och sociolekter, det vill säga hur människor talar olika beroende på geografisk spridning respektive social dito. Människors attityder till språk och dialekter kartläggs, och förklaringar till varför vissa drag är fula försöks nås (förenklat: din dialekt är finast, dialekten i närheten är fulast, sen blir dialekterna finare ju längre bort de är).

Att min favoritprofessor Lars-Gunnar Anderssons bok Fult språk var översatt till engelska var ingen nyhet för mig, men enligt förordet till Sociolinguistics är Bad language (som den engelska titeln givetvis är) författad tillsammans med Peter Trudgill, vilket var en positiv överraskning. Nackdelen är att jag nu måste läsa hela bokjäveln …

FacebookTwitterGoogle+

Andras ord: Svenska Akademien

‎”När en vara eller present överlämnas används ‘varsågod’ (till flera ‘varsågoda’) som besvaras med ‘tack’, ‘tack ska du ha’, ‘tack så mycket’, ‘tackar (som) tackar’ (m.fl. varianter).” Från Svenska Akademiens språklära, 2004.

Det är skönt att Svenska Akademien har koll på vanligt hyfs och sunt förnuft.

FacebookTwitterGoogle+

Andras ord: Lars-Gunnar Andersson

”Allt man kan sätta -fan och -jävel efter är substantiv. Allt man kan sätta skit- framför är adjektiv. Undantag: skit-gubbe och skit-kärring. Allt annat är verb.” Från Fult språk, 2004.

Lars-Gunnar Andersson citerar ”en tämligen desillusionerad svensklärare” och dennes sätt att underlätta i ordklassernas virriga värld. Lars-Gunnar Andersson är (en trevlig) professor i modern svenska vid Göteborgs universitet och medverkar veckoligen i Språket i P1 där han svarar på lyssnarfrågor.

FacebookTwitterGoogle+

Andras ord: Olle Josephson

”Men den som principiellt begråter konjunktiven är ute efter svårinlärda former som ska skilja agnarna från vetet bland skribenterna. Ack, det blev ett uselt vete – det finns så mycket viktigare ting som gör en god skribent.” Från Ju, 2004.

Olle Josephson visar var skåpet ska stå och kritiserar pseduo-skåpställares romantiserande av svunna verbformer. Allvarligt talat, behöver vi verkligen fler ordformer?

(Svaret är ja. Jag återkommer.)
FacebookTwitterGoogle+