Veckans vokabel 4: Reciprocitet

Reciprocitet betyder ömsesidighet. Anledningen till att jag hakar upp mig på just det här substantivet är att det dök upp under mina studier inför grammatiktentan. ”Sammanhanget?” är en fråga en fåordig person kan tänkas ställa. ”Pronomen. Verb.” är ett svar en likadan person kan svara. Otur för er att jag inte har denna förmåga att fatta mig kort och koncist. Först ska här raljeras om det reciproka pronomenet varandra. Jag misstänker att min lite otydliga inledning inte rätar ut många frågetecken hos många läsare. Här kommer därför ett försök att råda bot på detta.

Faktum är att varandra är det enda pronomenet i svenskan som är reciprokt. För det första kräver detta pronomen ett subjekt i plural eller två eller flera nominalfraser i singularis (subjektet är den som gör något i en sats). Hur som helst krävs det alltså minst två subjekt. Varandra gäller alltså ömsesidigt, det vill säga subjekten gör något med eller mot varandra.

Det var ett enda enkelt exempel som fick mig att se på ordet med kärlekskranka ögon:

Vi kramar varandra.

Jag må vara blödig och stundtals mer utav en romantiker än officiella rekommendationer rekommenderar, men även för en hårdhudad grammatikföraktare måste detta tända en svag lidelsefull gnista i ögat.

Varandra kanske är det enda reciproka pronomenet i svenskan, men det är inte det enda sättet att uttrycka ömsesidighet. Detta för mig in på den andra delen av det (hypotetiska) extremt korta svaret ovan: nämligen verb. Transitiva verb (verb som kan ta objekt, till exempel behöva (ngt) eller beröva (ngn ngt)) och en del andra verb har en s-form som kan betyda lite olika beroende på vilket verb vi talar om.

Verbens s-former kan beteckna
1) passivbildande av en aktiv sats (jag gillar bordet -> bordet gillas av mig)
2) deponensverb (verb som alltid slutar på s: andas, hoppas, lyckas)
3) verb med absolut betydelse (hunden bits, myggen sticks)
4) reciprocitet.

I synnerhet den sista punkten är relevant i sammanhanget. (Jaså?) Meningen vi kramar varandra kan även uttryckas vi kramas och fortfarande behålla sin ömsesidiga lyster. Verbets reciproka s-form är minst lika fin och hjärtevärmande som pronomenet ovan. Den som säger något annat får gärna göra det. Min nykära syn på världen kommer inte att påverkas av det.

Har det med ömsesidighet att göra,
gillar jag det.

4 svar på “Veckans vokabel 4: Reciprocitet”

  1. Kände faktikst till ordet. Vår energiske lärare i elkraft – vill minnas att han hette Åkesson – talade med både passion och respekt om något han kallade "Reciprocitetssatsen".
    Enligt Wikipedia (jag skulle inte ens lura mig själv om jag försökte hävda att jag 38 år senare mindes min elmajjes förklaringar) beskriver satsen "sambandet mellan den elektriska flödestätheten och de uppkomna elektromagnetiska fälten i enlighet med Maxwells ekvationer."

    Alltså, precis som du nyss förklarat för oss som läser din blogg …

  2. Nu ramlade det ned en peng till. Ordet var mer välbekant än jag först trodde! På den tiden man använde film för fotografering måste man ta hänsyn till reciprocitetseffekten vid exponering i svagt ljus. Filmens ljuskänslighet slutade nämligen att vara linjär vid svaga ljusnivåer. En fördubbling av slutartiden innebar alltså inte en "fördubblad" exponering.
    Reciprocitetseffekten har fått mången ambitiös nattfotograf att förtvivla.
    Den som däremot kände till fenomenet framkallade sin film med det orubbliga lugn som bara en fotograf väl förtrogen med reciprocitetseffekten kunde känna.

  3. Vad kul! Jag gillar verkligen reciproka verb. Och man kan göra lite egna konstruktioner, t.ex. sluta bråkas, ska vi sovas. De blir nära, jag till och med lite gulliga.

  4. Helena: Roligt att du nämnder konstruktionen av egna reciproka verb. Min vän skrev häromdagen "Jag visste att ni skulle gillas", i betydelsen gilla varandra. Jag har alltid tyckt om en kreativ användning av språket med skapandet av nya uttryck, och ju mer jag lär mig om svenskan, desto mer uppskattar jag kreativiteten. Det kanske har att göra med att jag lär mig sätta ord på vad det är som försiggår och vilka processer som spelar in.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *