Veckans vokabel 13: Minnesgod

”Hon har så himla bra minne, hon kommer ihåg allt. Hon är så … vad heter det?”

Det finns ett ord som utmärkt fyller luckan i min fiktiva replik ovan. För vissa är det självklart, för andra inte. Personligen trodde jag att ordet i fråga var mer spritt än det verkar vara. En sökning på google (en s.k. ”googling”) resulterade i 11 000 träffar, betydligt färre än jag förväntade mig. Frekvensen i Språkbankens konkordansdatabas är även den ganska blygsam med sina aderton förekomster. Ordet jag syftar på är minnesgod.

”Han har gott minne” – ”Han är minnesgod”

Konstruktionen är lika genialisk som enkel. Jag kan inte sätta fingret på vad, men det är något med detta ord som alltid har tilltalat mig. Själva företeelsen som ordet betecknar har alltid varit något eftersträvansvärt i mina ögon, vilket gissningsvis är en orsak till min fascination. Jag har länge tyckt att det vore ypperligt om min nuvarande minnesförmåga skulle ersättas av ett toppdito. Har jag för mig.

Att ordets betydelse lyser igenom vid en första anblick är en annan sak som jag uppskattar, väldigt många andra sammansättningar är inte alls lika utläsbara utifrån sina ingående delar. En vattenpistol skulle till exempel kunna vara en pistol av vatten, men vår kunskap om världen gör att vi vet att så inte är fallet. I just det här fallet faller de båda orddelarna var för sig dessutom väldigt väl från tungan, samtidigt som sammansättnings grafiska framställning fångar ögonens uppmärksamhet på motsvarande sätt.

Nu när julen är över får jag väl betrakta det här som en försenad julklapp. Till mig själv alltså, det är för min egen skull jag skriver mina vokabler. Skrivandet är väldigt frisläppande och utvecklande, och ger mig vidare en chans att utforska min relation till svenskan och dess komponenter.

Veckans vokabel 12: Fäsör

Den 23 november skrev jag att jag i julklapp önskar mig ord. Ord med betydelse, betydelsefulla ord. Min klasskamrat Åsa-Saga uppmärksammade min önskan och gav mig ett häfte med ord, inspirerande citat och andra kreativa konstruktioner som hon samlat på sig genom åren. Jag vill uttrycka min tacksamhet och uppskattning genom att välja ut en av vokablerna till att bli veckans dito.

När jag i häftet läste fäsör, läste jag det för första gången. Klockornas klämtande uteblev, igenkänningens ljus lös med sin frånvaro. Inga polletter föll ner, inga pusselbitar föll på plats. Detta var ett ord jag inte tidigare stött på. Enligt Svensk ordbok (2009) är en fäsör en ”tekniskt skicklig men rutinmässig och ytlig konstutövare” (särskilt om författare). Det var i början svårt att hitta ett personligt perspektiv för detta lexikala tillskott, vilket jag förstod vad ganska naturligt då jag helt enkelt inte hade ett. Det dröjde dock inte länge innan jag insåg att jag inte kunde ha haft mer fel; sättet ordet kom till min kännedom, mina första associationer när intryck omvandlats till insikt var ju i sig den personliga infallsvinkel jag letade efter.

Jag tror att vi har en intim relation till varje lexem i vårt ordförråd. Varje ord är för mig en individ med en egen personlighet, och ju ovanligare och färgstarkare karaktär, desto tydligare minns jag dess individualitet och var våra vägar korsades för första gången. Mer frekvent förekommande ord har jag däremot exponerats för så många gånger att detta vårt första möte nödvändigtvis måste tyna bort i det lexikala brus som uppstår i takt med vokabulärens växande. Den människa som kan komma ihåg när den stötte på konjunktionen och eller prepositionen för första gången förtjänar en medalj för sin minnesgodhet. Nu tillhör de här orden slutna ordklasser som i sig är relativt intetsägande, då deras uppgift snarare är att uttrycka relationer mellan ord från andra ordklasser. Det är de öppna ordklasserna verb, adjektiv och substantiv som bär på betydelse, varför majoriteten av alla ord finns i just dessa kategorier. Anledningen till att de kallas öppna är för att de tar emot nya medlemmar, och följaktligen är de alltså ständigt växande. Eftersom de har en stark betydelse är det naturligt att vi lättare kommer ihåg dem. Stöter vi på ett okänt ord i en litterär resa kanske vi förstår det på ett ungefär utifrån sammanhanget, om inte kanske vi försöker oss på att finna dess betydelse i en ordbok. Oavsett vad så tillför detta nya semantiska tillskott något till den historia som vi håller på att ta till oss. Bilden författaren försöker måla upp i vårt sinne blir ännu lite skarpare med ännu lite fler detaljer.

Egentligen bär väl ordet fäsör knappast på någon positiv laddning; rutin och ytlighet är inget som uppskattas i den kreativa sektorn. Men samtidigt är ju en fäsör tekniskt skicklig, vilket i sig är något bra. I en avvägning mellan originalitet å ena sidan och teknisk kompetens å andra, väger i vår värld originaliteten tyngre. Jag hoppas att jag någon dag kan tillskriva mig samma tekniska kompetens som fäsören har, men att jag samtidigt skriver med originalitet och djuplodande insikt.

En kväll.

Det kan inte bara vara jag som uppskattar den norrländska kylan. De krasande, öronbedövande ljuden från varje fotsteg. Den stickande känslan i lungorna vid ett djupt, kvarhållet andetag. Dimman som uppstår när andetaget släpps och isen i skägget som dimman ger upphov till. Det vackra snötäckta landskapet; träden som nästan är helvita.

Stiltje och varma kläder. Låg fuktighet och mycket rörelse. Nitton minusgrader? Det skulle jag aldrig ha gissat.

Veckans vokabel 11: Serendipitet

Denna veckas vokabel beskriver ett fenomen som i dagens elektroniska värld förekommer allt mer infrekvent. I en värld med outtömliga digitala kunskapsbanker vid fingerspetsarna är det mycket lätt att utan omvägar finna det man söker. Vid bläddrandet i en bok av uppslagskaraktär är serendipitet som källa till kuriös kunskap däremot helt enkelt ovärderlig. Alla som någon gång hållit i en encyklopedi eller ett lexikon har antagligen upplevt samma företeelse – av en slump gjort ett lyckligt fynd.

Nu omfattar ordets betydelse betydligt mer än informationshämtning. Anledningen till att jag tog just detta som exempel har med en video om lexikografi att göra. Under ett TED-seminarium brukar nämligen lexikografen Erin McKean ordet ”serendipity” i just detta sammanhang. Serendipitet är i sin tur en försvenskad version som rekommenderas av Sveriges officiella språkvårdsorgan Språkrådet, samt finns med i Svensk ordbok (2009).

Eftersom jag tillhör den skara som inte tror på ödet, gillar och behöver jag alla ord som har något slags relation till slumpen. I denna glosgrupp är givetvis serendipitet kronjuvelen. Vilket ord kan annars beskriva många av mitt livs mest intressanta möten på ett tillfredsställande vis? Tankarna vandrar genast till åttioårige Gunnar som Johan och jag stötte på mitt i myllret på Bangkoks gator. Mannen med härliga historier som till synes  utan skam lämnade oss med sin måltidsnota och en utmärkt berättelse (i sin helhet, fråga mig så kanske jag berättar den).

Den som söker skola finna …                                                                                   något annat.

Veckans vokabel 10: Indignation

indignation [-di ŋnaʃo´n äv. –dinjaʃon´n] subst. ~en in-dign-at-ion-en
vrede som orsakas av ngt som upplevs som en oförrätt eller ett övergrepp {SYN. förtrytelse, harm}:
djup ~; moralisk ~; känna ~; facket avvisade med ~ förslaget om ytterligare en karensdag
KONSTR.: ~ (mot ngn el. ngt el. SATS)
HIST.: sedan 1890

Ungefär såhär ser Svensk ordboks (2009) artikel om indignation ut. Det var inte helt problemfritt att efterapa ordbokens grafiska utformning så räkna inte med ett upprepande. Men nu när det är gjort kan jag fokusera på veckans vokabel. Till att börja med kan jag avslöja att jag aldrig har använt detta ord uppriktigt. Däremot har jag ofta använt det på ett skämtsamt manér för att ”skoja till det”, som ungdomen skulle ha formulerat det.

Ordets konstlade form och väldiga formalitetsgrad gör att jag upplever det aningens egendomligt när det syftar på en så grundläggande och primal känsla som ilska. I allmänhet känner jag att jag i de situationer som ordet indignerad kan användas är på tok för upprörd för att formulera något så civiliserat. Enda sammanhanget där ordet skulle kunna passa in är i de absurda situationer som ständigt visas i filmer när en gentleman blir förolämpad. Den förolämpade står där kall som en kylklammer och reagerar formellt och vältaligt. ”You sir, have dishonored me. I demand satisfiction.” Om jag ska rannsaka mig själv måste jag erkänna att jag i dylika situationer snarare producerar något slags meningsfragment omgivet av ofrivilliga gutturala läten.

Men lik förbaskat tycker jag om det här ordet! Möjligtvis är det just på grund av dess lite pretentiösa intryck som det faller mig i smaken. Jag har en fäbless för ord som säger något som lika gärna kan formuleras mer lättförståeligt. Detta är givetvis djupt ironiskt då klarspråk är något som jag under de närmaste åren kommer att ägna mycket utbildningstid åt. Just därför vill jag poängtera att bara för att den komplicerade delen av språket ligger mig varmt om hjärtat, så betyder det inte att andra änden av spektrumet – det enkla, det klara – glöms bort och avfärdas som oväsentligt. Klarspråk är viktigt och något utav en konstform.  Det är en rejäl utmaning att uttrycka svåra saker lättförståeligt. Enkelhet och komplexitet är båda fina företeelser i sina respektive sammanhang, men de kan aldrig vandra hand i hand.

Lärande länkar

Jag tänkte dela med mig av några språkrelaterade videor som jag stött på den senaste tiden.

  1. Kommentarer rörande språkåsikter
    1. Norsk
    2. Engelsk
  2. Lexikografins utveckling
  3. Bokstävernas ordning spelar roll
  4. Stephen Frys kommentarer på språk
  5. Aktningsvärd allitteration
  6. Kort kritik rörande engelskans stavning
  7. McGurk-effekten

1. Kommentar rörande språkåsikter
De här videorna måste man se till slutet. Jag länkar till två filmer med samma koncept, den övre är på norska och den undre på engelska. Personligen tyckte jag mer om den norska, men det kanske hade mer med nyhetens behag att göra, då jag såg den först, än med framförandet. Dock är den norska även mer språkrelaterad och mer riktad än den engelska som jag upplevde som spretig och ytlig.

A. Norsk: http://www.youtube.com/watch?v=D9UutpkkbKY
B. Engelsk: http://www.wimp.com/entirevideo/

2. Lexikografins utveckling
Lexikografen Erin McKean talar väldigt passionerat och underhållande om hur arbetet med ordböckerna och allmänhetens syn på dem kommer att förändras. Videon är ganska lång – nästan 16 minuter – men hennes sätt att uttrycka sig med målande och humoristiska metaforer gör det värt.
http://www.ted.com/talks/erin_mckean_redefines_the_dictionary.html

3. Bokstävernas ordning spelar roll
De flesta har nog sett, hört eller läst att det inte spelar någon roll i vilken ordning bokstäverna i ett ord står så länge första och sista bokstaven står på rätt plats. Anledningen till detta ska vara att vi läser orden som en helhet snarare än bokstav för bokstav. Den här videon gör anspråk på att avliva denna uppfattning.
http://wimp.com/spellingmatters/

4. Stephen Frys kommentarer på språk
Ytterligare en intressant video. Den framgångsrike författaren, skådespelaren och komikern (ja, mångsysslaren) Stephen Fry pratar om konservativa språkbrukare och språkuppfattningar. Den är väldigt intressant och underhållande, och dessutom grafiskt ackompanjerad på ett föredömligt sätt. På engelska heter tekniken kinetic typography, vilket mer eller mindre tillfredsställande skulle kunna översättas till rörlig typografi. Det går till så att tal textsätts på så vis att ord efter ord skrivs ut i takt med ljudet, och det torde vara riskfritt att påstå att detta ett längre tag har varit lite utav en trend.
http://www.youtube.com/watch?v=J7E-aoXLZGY

5. Aktningsvärd allitteration
Apropå rörlig typografi måste jag passa på att dela med mig av en annan video av samma typ med ett tal hämtat från filmen V för Vendetta (som i sin tur är baserad på en grafisk roman med samma namn). I sammanhanget kan det kanske vara intressant att nämna att Stephen Fry dessutom medverkar i filmen. Nåväl, allitterationen i klippet är i alla fall en av de mest imponerande jag någonsin har stött på.
http://www.youtube.com/watch?v=c6Q0dfrbr10&feature=related

6. Kort kritik rörande engelskans stavning
En intressant kommentar rörande den irrationella (utifrån dagens perspektiv och uttal) engelska stavningen av en 102-åring.
http://www.wimp.com/haspoint/

7. McGurk-effekten
McGurk-effekten är när ett visuellt intryck påverkar det audiella. Det vill säga, det vi ser påverkar det vi hör. I filmen nedan förklaras fenomenet tydligt med hjälp av ett exempel med fonemen (språkljuden) [b] och [v].
http://www.wimp.com/mcgurkeffect/