Veckans vokabel 13: Minnesgod

”Hon har så himla bra minne, hon kommer ihåg allt. Hon är så … vad heter det?”

Det finns ett ord som utmärkt fyller luckan i min fiktiva replik ovan. För vissa är det självklart, för andra inte. Personligen trodde jag att ordet i fråga var mer spritt än det verkar vara. En sökning på google (en s.k. ”googling”) resulterade i 11 000 träffar, betydligt färre än jag förväntade mig. Frekvensen i Språkbankens konkordansdatabas är även den ganska blygsam med sina aderton förekomster. Ordet jag syftar på är minnesgod.

”Han har gott minne” – ”Han är minnesgod”

Konstruktionen är lika genialisk som enkel. Jag kan inte sätta fingret på vad, men det är något med detta ord som alltid har tilltalat mig. Själva företeelsen som ordet betecknar har alltid varit något eftersträvansvärt i mina ögon, vilket gissningsvis är en orsak till min fascination. Jag har länge tyckt att det vore ypperligt om min nuvarande minnesförmåga skulle ersättas av ett toppdito. Har jag för mig.

Att ordets betydelse lyser igenom vid en första anblick är en annan sak som jag uppskattar, väldigt många andra sammansättningar är inte alls lika utläsbara utifrån sina ingående delar. En vattenpistol skulle till exempel kunna vara en pistol av vatten, men vår kunskap om världen gör att vi vet att så inte är fallet. I just det här fallet faller de båda orddelarna var för sig dessutom väldigt väl från tungan, samtidigt som sammansättnings grafiska framställning fångar ögonens uppmärksamhet på motsvarande sätt.

Nu när julen är över får jag väl betrakta det här som en försenad julklapp. Till mig själv alltså, det är för min egen skull jag skriver mina vokabler. Skrivandet är väldigt frisläppande och utvecklande, och ger mig vidare en chans att utforska min relation till svenskan och dess komponenter.

2 svar på “Veckans vokabel 13: Minnesgod”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *