Finns det fog för att fogligt foga med ofoget foge-s?

Då foge-s stundtals kan vara knepigt att använda har jag beslutat mig för att skriva en kort användningsguide för dess bruk, baserad på artikeln om detta ämne i Språkriktighetsboken (2005).

Det är främst när förledet i en sammansättning är ett substantiv som tvekan uppstår, när det första ordet tillhör en annan ordklass används i regel inte foge-s. Men de gånger ett substantiv inleder sammansättningen är det i huvudsak uttalsmässiga och strukturella faktorer som avgör s:ets vara eller icke vara.

När det gäller den fonologiska (uttalsrelaterade) biten undviks foge-s om förledet slutar med ett s-ljud (t.ex. s, z, ce), sje-ljud (t.ex. sch, ch, ge) eller en konsonantgrupp där något av dessa ljud ingår (t.ex. husrum, punchdryck, fiskrätt).

Om strukturen kan sägas att om förledet är sammansatt, slutar på konsonant samt slutar på ett ljud som inte nämns ovan, så kan man klämma in ett foge-s (t.ex. bindestreck–bindestrecksanvändning, rättstavning–rättstavningsövning). Även vid vissa förstavelser (t.ex. an-, bi-, sam-) och ändelser (t.ex. -dom, -het, -lek, -skap) används foge-s.

I sammansättningar visar foge-s hur ordet ska utläsas, vad som är bestämning till vad: en skolbokhylla är en hylla tillverkad för skolor, medan en skolbokshylla är en hylla tillägnad skolböcker.

Ett intressant fall är kärnkraftverk. Varför denna konstruktion inte har något foge-s kan man fråga sig. Tack Språkriktighetsboken för svaret. Detta är en sammansättning som i sin tur är skapad av de två etablerade sammansättningarna kärnkraft och kraftverk. När dessa sammanfogas bör den nya formen bli kärnkraftskraftverk, men av smidighetsskäl skippas ett kraft och resultatet blir ett ord utan ofoget fog-s.

I övriga fall är det väldigt konventionaliserat huruvida foge-s ska användas eller inte. Vissa förled kräver alltid ett foge-s, medan andra bestämt men vänligt säger ”tack, men nej tack”. Ytterligare andra är ambivalenta i sin inställning och växlar fritt med fogmassan, vilket gör det svårt för oss språkbrukare att veta hur vi ska skriva. Även om oskyddad fogning kan kännas riskabelt, anser inte jag mig vara rätt person att döma ett förleds leverne.

En annan intressant aspekt av fogningen i sammansättningar är användningen av fogevokaler: gatukorsning, kyrkogård, tidevarv, barnaskara med mera. Dessa fogevokaler används som flitigast i sydsvenskt regionalspråk, men är i dag inte aktiva vid nybildningar av sammansättningar.

Är man osäker huruvida ett s behövs i fogen kan SAOL med fördel konsulteras. Finns inte den aktuella sammansättningen där, kan man snegla på liknande sammansättningar med samma förled, och i största möjliga mån efterapa den konstruktionen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *