Veckans vokabel 44: Givetvis

Efter att inte riktigt ha haft tid att fundera över veckans vokabel i helgen – jag åkte helt oförberett på att jobba fredag och lördag natt – känner jag mig i nuläget, efter fyra timmars sömn, som en lerklump med noll inspiration. Ekonomisk statistik bräker ut från radion på altanen, ambulerande gräsklippare dånar i grannskapet, tyska schlagers väsnas från tv:n inifrån. Så … många … distraktioner … kan … inte … ignorera … Jag flyr till de sociala medierna, mediabruset kanske kan överrösta verklighetens dån. Det plingar till. En chattruta dyker upp. Skellefteåvännen däri har ett nytt favoritord: ”givetvis”. Varför inte?

Adverbet givetvis används naturligtvis för att markera att något är självklart. Nu då? Inspiration! Inspiration! Mitt kungarike för inspiration! Av någon anledning har skaparlusten på bloggen denna sommar varit svårfunnen. När jag rycktes ur min livssituation i norr – med rutiner och allt – och färdades tillbaka till rötterna, sattes livet på ända. All regelbundenhet försvann, kvar är en pseudostrukturerad vardag som går ut på att passa telefonen ifall jobbet behöver ett par extra händer. Ibland skiner solen, då sitter jag ute och läser. Ibland dominerar molnen, då sitter jag inomhus med en bok eller slösurfar och försöker få tiden att gå i väntan på något diffust – morgondagen?

På något sätt verkar det som att veckans vokabel har blivit ett sätt att under terminerna fly från studentlivets slentrian.  Efter en vecka med näsan i böckerna har jag med en kombination av kunskap och kreativitet försökt fokusera mina hjärnceller på något som inte är av studierna tvingat, utan som är ett projekt som står utanför universitetet. En ansträngning, ja visst, men en som jag själv väljer.

Det är tänkt att de flesta vokablerna ska vara språkrelaterade – det är trots allt en lingvistisk nyfikenhet som fick mig att börja med dem – likväl är sommarens inlägg anmärkningsvärt fria från språkvetenskap. Då jag inte får vidare mycket lingvistisk stimulans i nuläget, har inläggen blivit mer dagboksliknande och präglats av personliga anekdoter, även om jag aktat mig från att passera gränsen till det privata. Jag hoppas att de läsare som läser min blogg för det akademiska innehållet inte avskräcks nu i sommar, när skolan återkommer gör den lingvistiska prägeln detsamma.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *