Veckans vokabel 46: Semester

Jag har underlåtit att uppdatera bloggen de senaste två helgerna eftersom jag har varit på resande fot. Jag har varken haft tid eller möjlighet att skriva något betydande eller betydelsefullt på denna blogg, och har istället försökt att koppla av och koppla bort den digitala omvärlden under denna min semester. Semester. Semester? Är det verkligen semester jag har haft?

Nu när Språket i P1 äntligen har börjat sin nya säsong passade jag på att avnjuta det första avsnittet medan jag klippte föräldrahemmets ofantligt stora gräsmatta. Som alltid var det många frågor om ord som kunde hålla mig distraherad från min gräsliga sysselsättning, och en fråga rörde just ordet semester. Lars-Gunnar Andersson säger att en svensk ordbok berättar att semester betyder ’en period med betald ledighet som ingår i en arbetstagares tjänsteförmån enligt lag och avtal’. Enligt denna definition har jag inte haft någon semester i sommar (eller någonsin), istället har jag tillsammans med alla andra studenter haft ferie. Men eftersom jag har fått vara ledig tänker jag inte dividera om termer; en burk med jordgubbssylt är en burk med jordgubbssylt, även om det står hallon på etiketten.

Lasse-G berättar om ordets etymologi och säger att det kommer från latinet där det ungefär betyder ’sex månader’. De romerska soldaterna var ute i fält ett halvår och hemma ett halvår, och ordet semester användes för militärernas tjänstlediga period. Men svenskan är inte det enda språk som har lånat in detta ord – också engelskan och danskan har annekterat det, även om deras ordböcker bjuder på en annan definition. I dessa båda språk betyder semester ’termin’, vilket visar att de har valt att ta vara på andra delar av det gamla latinska uttryckets betydelser: medan vi tog fasta på ledighetssidan, valde de att fokusera på tidsaspekten.

Det är intressant att olika språk väljer ut olika sidor av ett ord när de lånar in det. Även om ordet i fråga betyder samma sak från början förändras dess betydelse ofta i takt med att det användes. Ta till exempel engelskans deer som etymologiskt sett har samma ursprung som svenskans djur. Från början hade det samma generella betydelse som djur, men med tiden kom det att beteckna vilddjur (tillskillnad från tamboskap), och i dag pekar det bara ut hjortar. En begreppsinskränkning som heter duga alltså. Så att ord är släkt eller lika innebär således inte automatiskt att de betyder samma sak, vilket ofta ställer till problem när man ska kommunicera på främmande språk.

Men oavsett om man vill kalla det semester, ferie eller sommarlov så är det hela snart till ända. Sveriges trädgård byts ut mot björkarnas stad, och det kommer att gå fort att glida in i den norrländska vardagen igen. Allting blir som det var innan, som om sommarlovet aldrig har inträffat. Om det inte vore för mina minnen. Minnen av en bra sommar. Minnen av arbete, av sol, av resor, av vänner, av städer, av vägar, av böcker, av middagar och av familjen. När studiepressen blir övermäktig är det dit jag kommer att fly.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *