Veckans vokabel 56: Ordklasser

Då ryktet har nått mig att kull 17 på språkkonsultprogrammet i Stockholm för tillfället läser grammatik, har jag bedömt det som passande att tillägna veckans vokabel till er. Även om det kan vara svårt att tro just nu, finns det en del som lyckas med konststycket att tygla sin entusiasm när man pratar om ordklasser. Då ordet i fråga även hos mig aktiverar en del (inte enbart lyckliga) minnen från både grundskolan och universitetet, har jag vissa sympatier för deras reaktioner.

Men något gottgörande finns ändå hos denna för språket vitala komponent. En av de mer intressanta aspekterna är själva sorteringen. Hur har indelningen av ordklasserna i själva verket gått till? Vem har bestämt detta? Hur många ordklasser finns det?

Detta sista är en fråga som inte är lika lätt att besvara som man kan tro. Det är inte för att de är fler än jag har fingrar – vilket de är – utan för att detta är en fråga som de berömda lärde tvistar om. Men Svenska Akademien, som brukar anses vara något utav en auktoritet på svenska språket, måste väl ändå har ett entydigt besked på hur många ordklasser vi har? Om ändå. Inte ens här finns ett enkelt svar att tillgå – utan ett dubbelt. I Svenska Akademiens grammatik finner man tolv ordklasser. Läser man istället iSvenska Akademiens språklära, vilket är en förenklad och mer lättillgänglig grammatik, hittar man elva. Hm. Egendomligt.

Innehållsförteckningen i Svenska Akademiens grammatiks andra band deklarerar utan omsvep att den innehåller följande ordklasser:

  1. Substantiv
  2. Adjektiv
  3. Pronomen
  4. Räkneord
  5. Verb
  6. Particip
  7. Adverb
  8. Prepositioner
  9. Konjunktioner
  10. Subjunktioner
  11. Infinitivmärket att
  12. Interjektioner

Det är alltså participen som är ordklassernas Palestina: erkänd av somliga men inte alla. Denna spännande ordklass ska jag dessvärre inte fördjupa mig i nu, men jag utlovar ett framtida inlägg som något mer ingående utreder denna schism inom Svenska Akademien.

Man vill gärna tro att alla ord lätt och smidigt faller ner i respektive klass (kära hjärtanes, vad grammatiktragglandet hade förenklats då), men så är förstås inte fallet. Nej, idén med ordklasser baseras som vanligt på människans kroniska strävan efter att strukturera sin omvärld. Någon har tagit svenskans ordförråd och hällt ut alla vokabler i en hög på golvet och sedan försökt att sortera dem efter deras böjning, grammatiska funktion i fraser och betydelse.

En huvudprincip vid ordklassindelning som brukar göras är i böjliga och oböjliga ord. De böjliga brukas i sin tur delas in i nomen (substantiv, adjektiv, pronomen och räkneord (och particip)) och verb. Nomenen brukar härledas till samma kategori då de delar en del grammatiska egenskaper: de kan alla uttryckas i numerus (singular eller plural) och species (bestämd eller obestämd), samt ensamma utgöra eller ingå i en så kallad nominalfras (en sats som syntaktiskt fungerar som ett substantiv). Verben sticker ut med sina tempus-, modus- och diatesböjningar, och får finna sig i att vara mol allena.

De oböjliga ordklasserna utgörs förstås av de resterande sex, som i sin tur främst består av formord med väldigt liten egen betydelse. De ordklasser som i allmänhet har en tendens att vara något motsträviga återfinns här, bland annat grammatikens slaskhink adverb. Anledningen till denna brist på samarbetsvilja beror på att indelningen i ordklasser delvis är baserad på motstridiga kriterier, vilket leder till att en del ord som uppfattas som samma, beroende på sammanhang kan tillhöra olika ordklasser.

Som ni kanske har märkt är grammatik inte alltid okomplicerad, intuitionen räcker inte hela vägen. Det grammatiska havet är djupt, mycket djupt. När ni har penetrerat ytan och börjat blicka er omkring, är det lätt att svindeln tar överhanden. Men frukta inte, när ni väl får de grundläggande redskapen blir syntaxens storhet lättare att hantera, kanske till och med glädjande. Kunskaper om språkets regler är intressanta i sig, men de är också en plattform att stå på i vidare språkstudier, och ju bättre denna plattform är gjuten, desto stadigare kommer man att stå.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *