Veckans vokabel 64: Whisky

Förstabelägget för ordet visky är 1854, enligt Hellquists Svensk etymologisk ordbok. Det kommer från engelskans whisky, vilket är den stavning alla brittiska whiskytillverkare tillämpar. Detta ord kommer i sin tur från gäliskans uisgebeatha som betyder ’livets vatten’. Man har tagit första delen i ordet – uisge – och gett det en stavning närmare engelskans uttalsregler: whisky. Att svenskans visky senare blev whisky – den enda stavning som i dag tas upp i Svenska Akademiens ordlista – beror med största sannolikhet på influenser från engelskan, sen om det har med kulturellt inflytande eller ökad import att göra kan jag inte svara på.

Intressant nog stavar irländska och amerikanska whiskytillverkare sin produkt whiskey, alltså med e. Att det är irländska immigranter på jakt efter lycka som tagit med sig sin inhemska stavning är en trolig, men inte säker, förklaring.

visky blev whisky. Håller det här ordet på att undergå ytterligare en stavningsresa? Min whisky­kännare till far har en känsla att den amerikanska stavningen – whiskey – på senare tid blivit allt vanligare i svenskan. Orsaken skulle vara den ökade konsumtionen av amerikansk populärkultur – om än inte nödvändigtvis deras maltdryck. Jag bestämde mig därför att undersöka om det kan ligga något i denna känsla med hjälp av Språkbankens enorma textdatabaser.

Inom språkvetenskapen är en korpus en mängd texter som valts ut för en språkundersökning. Språkbanken innehåller många olika digitaliserade textkorpusar från olika tidsperioder och genrer. De här korpusarna är stickprov som kan användas för att studera språkliga förändringar över tid, vilket alltså är vad jag vill göra med de två stavningsvarianterna.

En sökning i alla Språkbankens korpusar (68 stycken, sammanlagt ungefär 815 miljoner ord) avslöjar att den e-lösa stavningen är nästan tre gånger vanligare än den amerikanska. Detta kan tyckas vara anmärkningsvärda siffror: 942 whiskey är inte få brott mot standardnormen. Men tittar man närmre på antalet förekomster i olika textformer blir bilden mer nyanserad. Bloggkorpusen, en samling bloggar från oktober 2011 beståendes av ungefär 223 miljoner ord, innehåller bara den 545 stycken av förekomsterna. I samma korpus kan man notera att whisky-stavningen förekommer 540 gånger, vilket avslöjar att ganska precis hälften av alla som bloggar om whisky gör det med en amerikansk stavning.

Av de här siffrorna kan man få en någorlunda bra bild av dagens bruk: ungefär hälften av Sveriges bloggare (med andra ord främst icke-professionella skribenter) använder den amerikanska stavningen. Men hur såg det ut förr? Har denna användning blivit vanligare? Det intressanta i sammanhanget är ju språkförändringen. För att undersöka detta tittade jag i de presskorpusar från olika år som Språkbanken gjort tillgängliga.

Nedan presenterar jag ordens förekomster i diagrammen med en uppskattning av hur många gånger de hade förekommit om korpusen hade bestått av en miljon ord. Det första diagrammet innehåller belägg från Språkbankens korpusar för dagstidningar från olika år. Varje årtal innehåller olika dagstidningar, men de som oftast återkommer är Dagens nyheter, Svenska dagbladet, Göteborgs­posten och Sydsvenskan.Antalet förekomster av whisky och whskey i pressdatabsen per miljon ord

Som synes är det först 1995 som den amerikanska stavningen ens börjar visa sig i dagspressen, och även då ytterst blygsamt: whiskey förekommer totalt 3 gånger, vilket kan ställas mot 49 gånger för whisky. De andra åren behöver inte kommenteras vidare, då whiskey-stavningens frekvens inte förändras nämnvärt.

Det andra diagrammet innehåller varje årgång av Göteborgsposten från 1994 till 2009 (förutom 1995 till 2000 som Språkbanken saknar).

Antalet förekomster av whisky och whskey i Göteborgsposten per miljon ord

Förekomsten av whiskey-stavningen tycks här gå lite upp och ner, och någon egentlig ökning är svår att styrka. I absoluta siffror kan dock en smärre ökning märkas: från att vara en sjättedel av beläggen 1994, har e-stavningen ökat till lite mer än en tredjedel. En fördubbling. Men återigen, med de oberäkneliga linjer som visas i diagrammet är det svårt att tala om en trend.

Om man kombinerar resultaten från de båda diagrammen skulle man däremot något osäkert kunna påstå att den amerikanska stavningen har blivit lite vanligare bland journalister, men att den brittiska fortfarande dominerar.

Den enda slutsats jag kan dra av detta är att ett amerikanskt inflytande har förändrat mångas sätt att stava till denna maltdryck, och att detta i mycket högre grad har påverkat gemene man (bloggarna) än yrkesskribenterna (presskåren).

När man märker en förändring i språket brukar den ha funnit ganska länge. Att min far noterade denna stavningsförändring kan ha att göra med att den i dagsläget tycks vara rätt utbredd bland folk i allmänhet. Att han sen överskattade förändringens proportioner har antagligen att göra med att vi som läsare oftare reagerar på brott mot normen än när någon följer den – även om en text endast innehåller ett fåtal stavfel, så kan vi ändå avfärda skribenten som dålig på att stava, eftersom det är normbrotten som fångar vår uppmärksamhet.

Att journalisternas skriftspråk förändras långsammare än folk i allmänhet är normalt. De som skriver och läser mycket är de som gör att gamla stavningar lever vidare: genom att de använder ord­formerna befästs de i nästa generation. Därför tror jag att whisky kommer leva kvar som den dominerande formen ett bra tag till. I alla fall i texter skrivna av professionella skribenter.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *