Veckans vokabel 73: Dimfrost och rimfrost

Jag misstänker att rubriken hos en och annan läsare kan provocera fram en höjning av ögonbrynen. ”Dimfrost? Aldrig hört” är ett uttalande som jag föreställer mig ackompanjerar denna motion av ansiktsmuskulaturen. Ordet existerar, företeelsen existerar. Men vad är skillnaden mellan dimfrost och rimfrost?

Just den här frågan ställde min far mig för några år sedan. ”Dimfrost? Aldrig hört” svarade jag och höjde på ögonbrynen. Ända sedan dess har denna kunskapslucka legat någonstans i bakhuvudet och gnagt. Därför är det en ganska stor dag för mig att äntligen kunna besvara min fars fråga.

För att spara spänningen börjar jag med det lite vanligare ordet rimfrost. Under klara och kalla nätter släpper föremål utomhus ifrån sig värme. När ett sådant föremål når en temperatur på under noll grader Celsius kyls fukten i luften av, och då bildas det iskristaller på föremålets yta. Oftast på ovansidan, men om fuktiga vindar blåser mot kalla föremål kan rimfrost bildas även på vertikala ytor.

En vanlig form av rimfrost kan om morgnarna tydligt ses här i Umeå den här tiden på året. Under dagen värmer vårsolen snön, som under natten kyls ner igen. Ovansidan blir kall snabbare än insidan, vilket innebär att vattenånga inifrån stiger och bildar iskristaller på ytan. Det är alltså detta som händer när snötäcket förvandlas till en huvudvärksframkallande solreflektor om morgnarna.

Dimfrost, i sin tur, bildas när dimma eller vattenånga fryser till iskristaller. Vanligtvis händer detta på vindsidan av upprättstående föremål, varför man kan vänta sig att finna fenomenet på stolpar, träd eller soldaterna vid högvakten. De här iskristallerna är väldigt sköra, vilket är tur då det innebär att de frusna vakterna med lätthet kan borsta av sig dem och fullfölja sin tjänstgöring.

Om det fortsätter att strömma underkylda dimdroppar mot den stackars vertikala tingesten, kan hård dimfrost bildas, eller isbark som det också kallas. Isbark är ofta knottrig och vanligast i fjällen. Där finns det risk för att frostavlagringen ifråga växer sig så stor så att den tillslut skadar föremålet som den kapslar in.

För att sammanfatta: Vid rimfrost bildar fukten i luften iskristaller på nedkylda föremål. Vid dimfrost fryser dimma eller vattenånga till iskristaller.

En ”livlig diskussion” bland ortnamnsforskare

”Trots en livlig diskussion om vad ortnamnselementet i fråga [d.v.s. -sta(d)] ursprungligen betecknat föreligger ännu ingen förklaring som vunnit allmän uppslutning.” Från Språken i Sverige, s. 82.

Jag försöker föreställa mig en ”livlig diskussion” mellan förbannade ortnamnsforskare:

– Det kommer från fornnordiskans ord för ‘plats, ställe’, hur fan kan du tro något annat, Hellan?
– För helvete Lasse, det är ju en ideell redukt av olika urnordiska appellativa sammansättningar, det ser ju ta mig tusen ett dagisbarn.
– Grabbar, sluta bråka. Ni har fel båda två. det är ju givet att det kan härledas till det fornnordiska substantivet för ‘kant på väv’.
– Håll käften Bengan, du kan ju ingenting.

Söndagspromenad på Ön

I söndags var jag och ute och promenerade i solskenet. Ön med det fantasifulla namnet Ön fick finna sig i att trampas på, emellertid inte utan motstånd: vägarna var hala så jag fick trippa försiktigt för att inte plötsligt och ofrivilligt växla från vertikal- till horisontalläge.

Som sig bör en söndagspromenad hade jag med Ingvar Storm i mina öron som förgyllde situationen lite extra. När jag gick där i all min fryntlighet mötte jag en man i 40-årsåldern som vinkade och såg ut att ropa något. Jag vinkade tillbaka och pausade Spanarna.

– Hejhej! ropade han och gick fram till mig.
– Hej, svarade jag den främmande mannen lite förvirrat.
Han sträckte fram en hand klädd iklädd en varm tumhandske, som jag skakade.
– Vad har du för bil? frågade han mig.
– Jag har ingen bil, svarade jag lite konfunderad.
– Va? Är det inte jeans? sa han och pekade på mina byxor.
– Näe, det är något annat tyg, sa jag lite vagt för att undvika att blotta min okunskap om G1000-tyget som mina Fjällrävenbyxor är gjorda av.
– Var bor du? frågade han hastigt.
– Ålidhem, svarade jag efter att i huvudet lokaliserat min bostad.
– Får jag vara med dig någon dag? frågade han mig sen.
– Näe, tyvärr, svarade jag smått överrumplad.
– Ha det bra! sa han glatt och gick med raska steg därifrån.

Jag är antagligen inte unik i detta, men jag har svårt att inte tina i en solig och trivsam situation som denna, trots att kylan kärleksfullt nafsar mig i ansiktet.

Veckans vokabel 72: -ryd

I Blekinge – landskapet med en insekt som landskapsdjur och ett träd som landskapsblomma – finns det gott om orter med -ryd som efterled; Alnaryd, Ekeryd och Hjämseryd är alla platser inte långt ifrån mitt barndomshem i Rödeby.

Men vad betyder -ryd och var kommer leden ifrån? (Observera att man i ortnamnssammanhang talar man om en led och inte ett led.) Etymologiskt härstammar den från det fornsvenska ordet rydh som betydde ’röjning’. Ett ryd var alltså en plats där man hade röjt undan skog. Med tiden har betydelsen troligtvis utvecklats till att betyda ’öppen mark’, och mycket pekar på att många -ryd-orter har varit ängsmarker redan när de namngavs. I de fall där man har röjt marken samtidigt som man slagit upp bosättningarna har -ryd-namn redan från början antagligen syftat på både plats och hem.

Men -ryd är inte den enda leden bildad till fornsvenskans rydh; varianterna -röd och ­-red som också har starkt fäste i södra Sverige är av samma ursprung. Tabellen nedan presenterar ungefär hur efterlederna är utspridda i landet, men den som istället vill se utbredningen på en karta borde verkligen köpa Språken i Sverige, en bok sammanställd av professorerna Lars-Erik Edlund (som är kursansvarig för ortnamnskursen jag läser) och Östen Dahl, och innehåller lättillgänglig information om dialektala drag, ortnamnsefterleder, våra minoritetsspråk med mera.

Sverigkarta med landskapEn läsare från en nordligare del av Sverige än jag kanske kommer att tänka på ortnamn som slutar på -rud eller -råd. Egendomligt nog är inte de varianter på -ryd, utan syftar på ett annat nära besläktat ord som också betyder ’röjning’. Den största skillnaden mellan varianterna är framför allt deras olika utbredningsområden, vilka alltså presenteras i tabellen nedan. Den som i skolan var mer intresserad av att bygga med lego än att lära sig Sveriges landskap (skyldig), kan med fördel snegla lite på kartan som jag skamlöst tagit från Wikipedia och sedan modifierat.

Utspridning av efterleden ryd, röd, red och rud