Fasta fraser

Det finns några typer av fasta fraser i språket som har fångat forna tiders visdom och händelser: här tänker jag kort presentera ordspråk, ordstäv och talesätt, och skillnaderna dem emellan.

Ordspråken har visat sig vara förvånansvärt svårdefinierade, och språkmänniskorna tvistar om definitionen. Det som alla dock kan enas om är att ett ordspråk är en fullständig mening som innehåller visdom som traderats. Några klassiska ordspråk ärStor i orden liten på jorden; Nära skjuter ingen hare och Har du sagt A får du säga B.

Ordstäven är lika ordspråken på så sätt att de står som självständiga meningar, men olika då de ”är uteslutande plebejiska” med en ”robustare [och] djärvare karaktär”, som ordstävssamlaren Fredrik Ström uttrycker det. Ett ordstäv består i sin enklaste form av ett citat och en anföringssats, ibland också med en prepositionssats med om eller till: Pang, sa Gravander respektive Surt, sa räven om rönnbären.

De sammansatta ordstäven har en försats, en sa-sats och en eller flera eftersatser. Ofta är eftersatserna tidsbestämmande med ord som när, och eller som. Här följer tre exempel på blekingska sammansatta ordstäv hämtade från nautiken: Och detta kallas fastland, sa matrosen när han gick full; Botten upp, sa skepparen när skutan sjönk och Nu kan jag nog själv, sa skepparn, som bett till Vår Herre så länge stormen stod i. (Alla tre från Fredrik Ströms Svenska ordstäv.)

Talesätt kallas ofta för idiom, i synnerhet på akademiska. I inledningen till konstruktionsordboken Svenskt språkbruk definieras idiom som ”fraser där alla ord som ingår i frasen tillsammans betyder något annat än varje ord för sig”. Med andra ord kan man säga att idiom är fasta fraser med en metaforisk betydelse som flätas in meningar. Några exempel är droppen som fick bägaren att rinna över; fjärilar i magen och kött på benen. Wikipedia listar här en uppsjö av svenska idiomatiska uttryck för den som vill förkovra sig.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *