Veckans vokabel 78: Novell

Varje gång jag läser om engelsk litteratur och stöter på ordet novel störs jag i min läsning. Varför? Jo, därför att en svensk novell är en ’kort koncentrerad prosaberättelse’, medan en engelsk novel snarare motsvaras av vår roman; ’längre skönlitterär berättelse’. Verken är alltså diametralt motsatta sett till omfånget. De bägge orden är så kallade falska vänner: ord som är lika, men har olika betydelse. Ett bra nordiskt exempel är ordet rolig, som betyder ’lugn’ på danska men ’humoristisk’ på svenska.

Etymologiskt sett är givetvis novel och novell besläktade; båda kommer från latinetsnovella ’nya saker; nyheter’. Från latinet fick fransoserna sitt nouvelle ’nyhet; novell’, vilket vi lånade in 1810 i den betydelse vi har i dag. Engelsmännen tog däremot sitt ord från italienskan – som givetvis också fått sitt ord från latinet – redan på 1560-talet, dock i den betydelse som vi fortfarande har. Det är först på 1630-talet som de engelsktalande istället började använda ordet för längre litterära verk.

Vad kan vi lära oss detta? Jag skulle vilja göra en utläggning om att falskhet finns i alla sammanhang, men det är inte det jag har lärt mig. För mig är det snarare följande som är läxan: stör man sig på något, blogga om det så känns det bättre.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *